|
Dax berättar att han i livet i stort tvivlar mycket på sig själv. Han tycker inte att han är särskilt snygg, har pga dyslexi en konstant rädsla för att verka korkad och beskriver sin självkänsla överlag som väldigt låg. Men när det kommer till relationer är han helt trygg och extremt självsäker, och har alltid varit.
Det jag finner så intressant med den här intervjun är just den tydliga kontrasten mellan hur vi ser på oss själva i stort respektive när det kommer till nära relationer. För det är verkligen inte ovanligt alls att vi helt skiftar personlighet. Och det påverkar såklart vilket område vi lyckas respektive kämpar med.
Jag har coachat massor av singlar med rakt motsatt mönster än Dex: de är smarta, drivna, framgångsrika och självsäkra på andra områden men när det kommer till dejtande försvinner allt det där och de byter personlighet helt.
Många har världens tillit och tålamod när det gäller att driva projekt eller göra affärer på jobbet, men måste ha svar NUUU från personen de dejtar.
Vissa är huuuur coola och avslappnade som helst under jobbintervjuer men beter sig som blyga starstruck fangirls på en dejt.
En del gör sig fullkomligt osynliga i sociala sammanhang men är helt trygga med att ta plats inför en publik, på en ordförandepost eller vid förhandlingsbordet.
Och så finns det de som precis som Dax tycker det är plättlätt att dejta, flirta och känna självförtroende i relationer, men som istället kämpar med sina vänskapsrelationer, karriärer och livsval i övrigt.
Hur kan det komma sig att vi skiftar så här mycket i hur vi ser på oss själva? Grejen är att många är naturligt skickliga på antingen vänskap/jobb eller attraktion – på bekostnad av det andra. Jag tror att det till stor del har att göra med vad vi är vana vid att få bekräftelse för.
Den som bara får bekräftelse för sitt utseende och sin sexualitet kommer snabbt snappa upp att det är vad människor uppskattar, värdesätter och vill ha. Det skapar en självklarhet när det kommer till att attrahera någon, men bakom det finns ofta en stor rädsla för att ingen egentligen bryr sig om något mer än det. Det här kan också skapa problem med vänner och i karriären. För dina kompisar bryr sig inte om din sexighet och den är inte lämpligt att spela på i en jobbsituation heller.
Det blir precis lika bakvänt när du försöker prestera fram en bra dejt, eller beter dig som en kompis mot någon du vill något mer med. Känner vi oss bara trygga med en eller få sidor av oss själva kommer det såklart bli svårt att lyckas i sammanhang som kräver att vi använder några av de andra sidorna.
Problemet är inte att du saknar dessa sidor, du är bara ovan vid att uttrycka dem, för att du aldrig fått lära dig hur. Jag har skrivit om det flera gånger (bl.a i HuffPost, på bloggen och i nyhetsbrevet) och jag fortsätter se det hos coachingklienter hela tiden. Vi föds inte som bara högpresterande eller bara sexiga, vi formas av våra erfarenheter och vår omgivning. Problemet är att vi vänjer oss vid det och fastnar där. Men det handlar i grund och botten bara om helt föränderliga beteenden.
Visst kan det kännas ovant att prova något nytt, men det betyder inte att något är fel eller att det inte är en del av dig. Det betyder bara att det är just ovant. Det innebär också att du blir mer van ju mer du övar.
Jag vill säga grattis till de arenor i livet som du redan lärt dig att behärska, och sen säga grattis igen till att du kan lära dig resten också. Kanske blir du trött bara av tanken på att lära dig ännu fler saker. Men jag kan lova dig att det är betydligt roligare att lära sig att dejta och flirta, än att lära sig att övertänka, ha panik och vara rädd för närhet. För allt det är också inlärt.
Det är bara väldigt tråkiga saker att vara bra på...
Varma hälsningar
//Linnea
|
