|
Karpaltunneln är en kanal som finns mellan flera ben och ett kraftigt ledband i handloven. Genom kanalen går en viktig nerv, medianusnerven, och senor till fingrarnas muskler.
Karpaltunnelsyndrom är en medicinsk åkomma där smärta/domningar/svaghet i handen orsakas av en nervinklämning i handleden pga att utrymmet för nerven minskat. Det är väldigt vanligt, men sällan allvarligt. Besvären är vanligast i medelåldern.
SYMTOM
De vanligaste symtomen vid karpaltunnelsyndrom är domningar och stickningar i händer och fingrar, framförallt på nätterna. Det är vanligt att du vaknar på grund av besvären och behöver ”skaka liv” i handen, då den känns helt avsomnad.
Det är också vanligt att du får nedsatt känsel i fingrarna. Domningarna och stickningarna i handen och de fingrar som nerven går till kan göra dig fumlig i handen så att du lätt tappar saker eller har svårt att få grepp om små föremål. Det är även vanligt att tummen förlorar sin vanliga styrka och musklerna på handens tumsida kan förtvina något. Det kan också smärta i handen och handleden. Ibland går smärtan ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än vanligt.
ORSAKER
Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero på:
- Senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation.
- Du har en inflammatorisk eller reumatisk ledsjukdom i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar.
- Vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar.
- Du har, eller haft en svullnad i kanalen i samband med skador på mjukdelarna eller benbrott i handleden.
Det är vanligast att du får karpaltunnelsyndrom i den dominanta handen. Ofta kommer besvären utan någon speciell anledning men kan också bero på att du jobbat långa pass med exempelvis vibrerande verktyg eller gjort upprepade rörelser med handen.
Hos gravida är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt. Detta beror på hormonförändringar som du får vid graviditeten. Obalansen i hormonerna påverkar kroppens vätskebalans och kan göra att det samlas mer vätska i kroppens vävnader vilket i sin tur kan orsaka tryck på nerven.
DIAGNOS
I de flesta fall behövs ingen utredning annat än en undersökning av kraft och känsel. Det gör man oftast med så kallat Tinells test där man genom att knacka på handleden framkallar identiska besvär. Ett annat test är Phalens test där handleden är maximalt böjd och skapar domningar vid positivt test. Vid mer oklara fall kan diagnosen bekräftas med en undersökning kallad elektroneurografi eller ENG. Då mäter man hur nervimpulsen sprids i medianusnerven.
Du kan även lämna blodprover för att få reda på om någon sjukdom eller brist orsakar besvären, exempelvis diabetes, sköldkörteldysfunktion eller brist på järn, vitamin B12 eller folsyra.
Symtomen för karpaltunnelsyndrom kan även bero på andra orsaker, tillexempel besvär från nacke eller tryck mot medianusnerven i armen. För att få rätt diagnos och behandling är det viktigt att läkaren är säker på att symtomen inte har dessa orsaker.
BEHANDLING
När det gäller behandling för karpaltunnelsyndrom finns det olika möjligheter. Vilken behandling som passar bäst är olika från person till person och hur mycket besvär du har.
Stödskena är den vanligaste behandlingsmetoden och ges vid lättare besvär. Det är ett särskilt utformat handledsstöd som antingen får sitta på dygnet runt eller bara på nätterna. Handledsstödet/skenan håller handen i ett läge som inte är påfrestande. Skenan förhindrar också att du böjer i handleden för kraftigt. Arbetsterapeuten hjälper till att prova ut och göra en sådan skena.
Symtomen hos gravida försvinner oftast en tid efter förlossningen. De kan tillfälligt få använda ett handledsskydd för att minska besvären.
Om böjsenorna är inflammerade och det finns säkra tecken på att de är det, sätts inflammationshämmande tabletter in.
Kortisonspruta kan minska besvären men oftast bara tillfälligt.
|
