Inget doftar mera jul än den glögg som vi svenskar dricker flera miljoner liter av under årets största högtid. Traditionen uppstod på 1890-talet, men själva drycken – glödgat (= uppvärmt) kryddat vin – kan följas ända tillbaka till antiken, närmare bestämt till Hippokrates skjortärm. Det låter kanske bisarrt, men så här ligger det till.
Under antiken ansåg man att kryddor inte bara förädlar maten vi äter – de tillskrevs även medicinska egenskaper. Därför brukade den gamle greken Hippokrates (400-talet f Kr), känd som läkekonstens fader, blanda t ex honung och kanel i vin och ge till sina patienter.
Behandlingen måste ha varit allmänt uppskattad, för läkarna ordinerade samma botemedel tusen år senare under medeltiden. Vid tillverkningen av hälsovinet hälldes kryddorna i ett filter av tyg som kallades Hippokrates skjortärm och den färdiga drycken benämndes hypokras. Ju fler kryddor i ärmen, desto fler sjukdomar kunde doktorn bota.
Småningom bleknade tron på den medicinska nyttan, men nordborna fortsatte att krydda sitt vin med bland annat socker, kanel, kryddnejlikor, kryddpeppar och muskot. För till saken hörde att kvaliteten på det vin som importerades i tunnor från kontinenten inte var den bästa efter långa resor på fartyg och oxforor. Kryddorna dolde helt enkelt den sura smaken. Och det eländiga klimatet på våra breddgrader är förklaringen till att man gärna drack vinet varmt.
I dag har vi det onekligen mera förspänt, för Systembolagets sortiment erbjuder 75 olika godkända glöggsorter att välja mellan (inklusive de alkoholfria). Här bara ett sista påpekande inför den stundande julhelgen. Oavsett kryddning bör man iaktta glöggdrickandets kungsregel – i alla fall enligt den gamle gastronomen Jan-Öjvind Swahn: Värm glöggen till högst 55 °C. Hetare glögg är ett "uppenbart slöseri med gudsgåvorna".
Med dessa kåserande ord vill tacka alla kunder för det gångna året och tillönska er en god jul och ett gott nytt år med lagom mycket glödgat kryddat vin.
|