|
”Preliminära data visar att användare av torskleverolja kan ha en minskad risk för att drabbas av corona. Vad detta beror på är ännu osäkert. Forskare vid Oslo universitetssjukhus startar nu en omfattande studie för att undersöka de bakomliggande orsakerna.”
Aldrig någonsin trodde vi väl att corona skulle uppta all vår uppmärksamhet, oro och nyhetsflöde, så här nio månader efter utbrott?
Vi lever i en annorlunda tid där forskare världen över verkar ha ett gemensamt mål – att stoppa viruset. Att då sjömaten återigen, kliver fram med sina unika hälsofrämjandet egenskaper är bra och spännande. Läs mer i artikeln och om annat höstaktuellt i nyhetsbrevet.
|
|
Vecka 48 - 2020
- Mångmiljonsatsning lyfter den svenska sjömaten
- Svenskt yrkesfiske och EU
- Forskare utreder om torskleverolja förebygger corona
- Miljoner i stöd för landbaserad fiskodling i Sotenäs
- Antibiotikaanvändningen i norska laxodlingar fortsätter att sjunka
- Östersjöns fiskekvoter för 2021 beslutade
Fler branschnyheter hittar du längst ned i mailet...
|
|
Mångmiljonsatsning lyfter den svenska sjömaten
|
|
Mat från hav och sjö har framtiden för sig. Sjömat är näringsriktig och har en enorm potential att växa. Den nya satsningen Blå mat - Centrum för framtidens sjömat ska göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat.
|
|
|
– Världens befolkning förväntas öka till nästa tio miljarder på trettio år. Alla dessa människor behöver mat – och inte vilken mat som helst, utan bra och näringsriktig mat. Ett skifte mot mer blå mat minskar konkurrensen om såväl odlingsbar mark som färskvatten, säger Kristina Snuttan Sundell, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet, ordförandeorganisation i den nya centrumbildningen.
Nu inleds den största satsningen hittills på svenskt sjömat med en finansiering på 48 miljoner från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att branschen ska växa sig tio gånger större än idag och att andelen svenskproducerad sjömat ska dubblas.
– Idag importerar vi 72 procent av all sjömat som äts i Sverige. När det gäller odlad fisk är den siffran 90 procent. Detta är inte hållbart. Vi måste ta vårt ansvar och öka Sveriges egen försörjningskapacitet. Det kommer också leda till ökad lokal produktion och fler jobb i kust- och landsbygdssamhällen.
Expansionen ska bli möjlig bland annat genom forskning för att skapa bättre förutsättningar för odling av fisk, skaldjur, alger och andra ätbara arter, och genom att bättre ta vara på underutnyttjade arter och den vildfångade fisk som tas upp.
|
|
Nationell uppslutning
Bakom centrumbildningen Blå mat står en nationell samling av forsknings- och innovationsaktörer, regioner, kommuner, organisationer samt ett fyrtiotal företag från hela landet.
– Det känns som den här satsningen ligger helt rätt i tiden. Samarbetet inom Kristineberg Center gjorde det möjligt att kraftsamla och ta vara på det stora intresset som finns inom såväl det offentliga som näringslivet, säger Fredrik Gröndahl, docent vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH, huvudsökande med en ledande roll i centrumet.
|
|
Framtidens klimatsmarta mat
Satsningen handlar också om att öka konsumenternas möjlighet att välja nyttig och svenskproducerad sjömat.
– Vi ser en trend där fler väljer att äta mer hållbart. Att äta mer växtbaserat är bra, men innovationstakten behöver öka och fler konsumenter behöver veta att även sjömat är ett hållbart, nyttigt och proteinrikt val som gör gott för både planet och kropp, säger Anders Högberg, forskning och strategiska partnerskapschef på Orkla.
Projektet sammanfaller med FN:s decennium för havsforskning för hållbar utveckling, där lyfts en hållbar produktion av sjömat som ett sätt att öka matproduktionen i världen utan att ta ytterligare odlingsbar mark, vatten eller gödning i anspråk. Satsningen på svenskt vattenbruk är ett steg i den riktningen.
– Jag är väldigt glad att vi har kunnat genomföra den här utlysningen inom det nationella programmet för livsmedel. En god livsmedelsförsörjning är en angelägenhet för hela samhället, liksom en klimatsmart livsmedelsproduktion, säger Formas generaldirektör Ingrid Peterson i ett pressmeddelande.
|
|
Fakta: Blå mat – Centrum för framtidens sjömat
Ingående parter är KTH, Göteborgs universitet, Chalmers, Sveriges Lantbruksuniversitet, RISE Research Institutes of Sweden, Uppsala universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet och Innovatum Science Park, Orkla, Region Västra Götaland, Region Stockholm med flera.
Kontakt
Kristina Snuttan Sundell
Professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap
Göteborgs universitet
031-786 36 71
0702-00 41 08
kristina.sundell@bioenv.gu.se
Fredrik Gröndahl
Docent vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
KTH
08-790 61 58
fgro@kth.se
|
|
År 2020 har Sverige varit medlem av Europeiska unionen i 25 år. Sieps uppmärksammar detta med att belysa medlemskapets effekter genom en serie rapporter och ett seminarium den 2 oktober. Två forskare vid Göteborgs universitet har skrivit rapporten om svenskt yrkesfiske och EU mellan åren 1995 - 2020.
I rapporterna analyseras EU-medlemskapets effekter inom områden där det ännu i stor utsträckning saknas forskning. Studierna belyser både EU:s påverkan på Sverige och Sveriges påverkan på EU.
Hur EU-medlemskapet har påverkat svenskt yrkesfiske analyseras i rapport Svenskt yrkesfiske och EU av forskarna Håkan Eggert och David Langlet vid Göteborgs universitet, som understryker att det handlar om en ekonomiskt liten men politiskt viktig sektor.
Att förvalta fisken är inte enkelt. I många fall finns inga alternativ till att göra det gemensamt. EU har mycket kvar att bevisa men det är lite som tyder på att Sverige skulle ha kunnat göra ett bättre jobb, skriver bland annat Håkan Eggert och David Langlet i rapporten.
Seminariet hålls i Stockholm den 2 oktober för en begränsad publik och publiceras på Sieps webbplats den 8 oktober.
Rapporten Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020 finns att ladda ner redan nu >>
Mer information om seminareiet och Sieps >>
|
|
|
Forskning har tidigare indikerat att Omega-3 fettsyror och vitamin D har positiva effekter på lungvägsinfektioner och coronainfektion. I en pågående coronastudie har forskare vid Oslo universitetssjukhus sett att användare av torskleverolja kan ha en minskad risk för att få sjukdomen och en lägre risk för att bli allvarligt sjuk om de ändå drabbas. Torskleverolja är rik på vitamin D och Omega 3.
I den pågående studien kan man dock inte avgöra om deras lägre benägenhet att bli sjuka i Covid-19 beror på andra skyddande egenskaper såsom att de som tar torskleverolja generellt kan ha en hälsosammare livsstil.
För att ta reda på om torskleverolja faktiskt ger ett skydd mot viruset behövs en korrekt utformad randomiserad studie. Därför startar forskarna i Norge nu i november en ny studie som kommer att omfatta 70 000 personer. Deltagarna får inte ha tagit torskleverolja regelbundet under det senaste året. Det är en av de största studierna någonsin i Norge, den är även omfattande med internationella mått. Studien kommer att pågå till april 2021.
– Jag hoppas att många ser detta som en möjlighet att vara en del av en stor kollektiv insats i kampen mot corona. Resultaten kan ge oss värdefulla insikter i hur vi kan förebygga coronainfektion och andra virussjukdomar som säsongsinfluensa och förkylningar, säger Arne Søraas, forskare och läkare vid avdelningen för mikrobiologi vid Oslo universitetssjukhus.
Studien är delvis finansierad av Orkla Health, vilka äger Möllers Tran – den torskleverolja som kommer att användas i studien.
|
|
Sotenäs kommun har beviljats 8,7 miljoner i stöd från Europeiska Havs- och Fiskeriprogrammet, EHFF, för planering av en vattenbruksverksamhet. Det handlar om en industripark som ska bedriva Europas största landbaserade laxodling med en produktion på 100 000 ton lax årligen.
Sotenäs kommun har ambitionen att bli Sveriges centrum för fiskodling. Nu har kommunen fått 8 785 260 kronor i stöd från EHFF för planering av denna vattenbruksverksamhet.
– Vi har i uppdrag att främja en långsiktigt hållbar vattenbruksnäring. För oss är det också viktigt att utveckla landsbygden, något som vattenbruket kan bidra till, säger Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, i en kommentar.
Regeringen har pekat ut vattenbruket som en framtidsbransch som kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet, att nationella miljömål nås och att svenska folket får förbättrad tillgång till fisk och skaldjur.
– Det är viktigt att vi kan stötta Sotenäs kommun så att kommunen ges möjlighet att hantera denna investering och bidra till livsmedelsstrategins mål om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, ökad tillgång på svensk lax samt jobb och tillväxt i kommunen och Västra Götalandsregionen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.
|
|
|
Via Zoom 11 december kl 10-11:30.
Seminariet är en genomgång av en enkätundersökning genomförd av Origo Group AB och upphandlad av Jordbruksverket över svenska konsumenters vanor, kunskap och attityder om yrkesfiske och yrkesfiskare.
Anmälan och information
|
|
|
1 december kl 13-16
En kul, omtumlande och konkret eftermiddag online som lär dig få fler och mer lönsamma kunder med hjälp av Facebook, Instagram och LinkedIn. 3 fullmatade timmar med handgripliga tips, på vad du måste göra för att få de resultat du önskar. Allt från hur du sätter ihop en smart målgrupp till hur du får Robert Lind, 28 år i Kramfors, att komma in i butiken, ta till sig en informationskampanj eller rakt av klicka på en väldesignad köpknapp.
Anmälan och information
|
|
Norskt havsbruk använder mindre antibiotika än någon annan animalisk proteinproduktion. 2019 hade norska laxodlingar mer eller mindre uteslutit användandet av antibiotika.
Ny statistik från den årliga rapporten NORM-VET om antibiotikaanvändandet i norskt havsbruk bekräftar att laxindustrins minimering av antibiotikaanvändning varit framgångsrikt. 2019 skrevs enbart 16 antibiotikarecept ut för laxodlingarna, det är den lägsta nivån någonsin. Detta innebär att 99 procent av norsk lax produceras helt utan antibiotikabehandlingar.
|
|
|
En norsk framgångssaga
Antibiotikabehandlingar mot sjukdomar bland odlad lax har minskat kontinuerligt över tid. Från 2018-års mycket låga nivåer rapporterades en ytterligare antibiotikaminskning på 77 procent för 2019. Tack vare effektiva vacciner och fokus på fiskens välmående, har norskt antibiotikaanvändande i havsodlad lax reducerats med 99 procent sedan 1980. Världshälsoorganisationen har tidigare uppmärksammat och erkänt Norges strävan efter minskad antibiotikaanvändning i fiskodlingar.
– Norge har aldrig producerat så mycket lax som under 2019, trots det har antibiotikaanvändandet fortsatt minskat. Detta är resultatet av ett starkt fokus på fiskens välmående och branschens livsmedelssäkerhet. Jag kan stolt berätta att norskt havsbruk är bäst i världen när det kommer till att minimera antibiotikaanvändning vid animalisk livsmedelsproduktion, säger Sigmund Bjørgo, Sverigechef på Norges Sjømatråd.
2019 odlades 1,3 miljoner ton lax i fjordar längs norska kusten. Industrin använde enbart 222 kg antibiotika. I relation till detta använde den norska köttindustrin 4 673 kg antibiotika i sin produktion, vilket ses som mycket lågt sett till internationell standard.
Myter om lax
Trots branschens omfattande dokumentation fortfarande finns många myter kring odlad lax och antibiotika.
– Många tror fortfarande att antibiotika är ett problem vid odling av lax men det stämmer inte alls. Det är ett väldokumenterat faktum att antibiotikaanvändningen varit nära noll i många år. Konsumenter kan känna sig säkra på att norsk lax är ett antibiotikafritt, säkert och hälsosamt val att ha på tallriken, säger Bjørgo.
2019 års NORM-VET-rapport är den tjugonde årsupplagan som presenterar uppgifter om antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning i norsk djurhållning och livsmedelsproduktion.
Ta del av rapporten.
|
|
Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om kvoter för fisket i Östersjön under 2021. Beslutet gäller torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Det blir fortsatt förbud mot riktat yrkesfiske av torsk i östra Östersjön och sänkt bifångstkvot för torsk.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
Sjukdomar bland lax och havsöring som vandrar upp i Östersjöälvar för att leka har blivit allt vanligare på senare tid. Fiskarna blir successivt täckta av svampangrepp och simmar apatiskt runt i lugna partier innan de efterhand dör. Sjukdomsutbrotten inträffar nu i allt större omfattning och innan fisken leker.
– Om fisken inte klarar leken kan man fundera över hur stor effekt det här kommer att ha på bestånden, säger Charlotte Axén, tillförordnad statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Klimatförändringar en av fyra orsaker
I Ljungan precis som en rad andra älvar har sjukdomar med omfattande fiskdöd som följd inträffat under de senaste åren och Charlotte Axén förklarar nu sjukdomsutbrotten i fyra punkter:
- Allt fler fiskar vandrar upp för lek i älvarna vilket gynnar smittspridningen.
- Vattnet i älvarna innehåller svampsporer som attackerar fisken.
- Fiskens immunförsvar är nedsatt efter långa vandringar och omställning till leken.
- Vattnet i älvarna har blivit varmare i takt med klimatförändringarna, vilket gynnar svampsporerna.
|
|
|
|
|
Sjukdomar bland lax och havsöring som vandrar upp i Östersjöälvar för att leka har blivit allt vanligare på senare tid. Fiskarna blir successivt täckta av svampangrepp och simmar apatiskt runt i lugna partier innan de efterhand dör. Sjukdomsutbrotten inträffar nu i allt större omfattning och innan fisken leker.
Klimatförändringar är en av fyra orsaker.
|
|
|
Om du läser något som du tycker skulle vara intressant för fler i branschen, maila en länk till oss på: info@sjomatsframjandet.se.
Om det är något ämne som du vill läsa mer om så låt oss veta!
Vet du någon mer som vill läsa vårt nyhetsbrev? I så fall finns det en knapp nedan som heter "Forward" som du kan använda!
|
|
|
|
