Svensk Fisknäring - Nyhetsbrev 2020

Nu är det nya numret ute!

Tema: BL√ÖTT FOKUS

Nu är första numret för i år av Svensk Fisknäring ute, med temat Blått fokus. Det här året vill vi ha just ett blått fokus; att lyfta det goda, att förklara och vara tydliga och arbeta för att ingjuta en smula stolthet i näringen.

I detta nummer bland annat läsa om att konsumenter är positiva till svensk yrkesfiske. En ny undersökning visar att den något negativa mediabilden inte stämmer överens med vad svenska konsumenter faktiskt tycker om fisk och fiske. 

I tidningen kan du även läsa om:

  • Vinnare √Örets Bonde
  • Bl√• Mat boostar svensk sj√∂matsproduktion
  • Brexit drabbar det pelagiska fisket
  • Bif√•ngst - tillg√•ng eller belastning?

...och mycket mer!

Ur detta nummer av tidningen, sidan 10:

Blå Mat boostar svensk sjömatsproduktion

Centrumbildningen Blå Mat är den största satsningen hittills på svensk sjömat med en finansiering på 48 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att göra Sverige till en ledande leverantör av hållbart producerad sjömat. Satsningen ska pågå i fyra år, med möjlighet till ytterligare fyra års finansiering.

Behovet av en √∂kad produktion av h√•llbara livsmedel √§r i s√§rskilt¬†fokus p√• grund av den snabba globala befolknings√∂kningen. Under¬†senare √•r ser vi ocks√• en stark trend att minska intaget av k√∂tt till f√∂rdel¬†f√∂r andra, mer h√§lsosamma och h√•llbara, proteink√§llor. Men vad¬†som ofta gl√∂ms bort i debatten √§r de ‚ÄĚbl√•‚ÄĚ proteinernas roll.

Den blå maten, sjömaten, som ur ett näringsperspektiv är mycket värdefull. Idag är den svenska sjömatsproduktionen kraftigt eftersatt och sammanlagt importerar vi 72 procent av all sjömat vi konsumerar.

Men Sverige, med en lång kuststräcka, många sjöar och ett tydligt miljötänk, har goda förutsättningar att nyttja sina potentialer och bli en ledande producent av hållbar sjömat.

Bakom centrumbildningen st√•r en nationell samling av forsknings-¬†och innovationsakt√∂rer, regioner, kommuner, organisationer¬†samt ett fyrtiotal f√∂retag fr√•n hela landet. Vi har pratat med Lillemor¬†Lindberg, koordinator f√∂r innovation och f√∂retagskontakter, som tillsammans¬†med Ingrid Undeland, koordinator for forskning, Kristina "Snuttan‚ÄĚ Sundell, ordf√∂rande och Fredrik Gr√∂ndahl, koordinator f√∂r¬†kompetensh√∂jning, jobbar med uppstarten av projektet.

Läs tidningen online

Fiskbranschens Riksförbunds årsstämma 2021 - 11 mars

Den 11 mars är det dags för Fiskbranschens Riksförbunds (FR) årsstämma.

Förmiddagen är enbart öppen för medlemmar medan eftermiddagens program är öppet för alla. Se agenda nedan. Vill du anmäla dig till den öppna delen är du välkommen att maila till kansli@fiskbranschen.se.

AGENDA - öppen stämma

12:30 Inledning

Om odlad lax

  • Introduktion av den Svenska¬†marknaden f√∂r odlad lax
  • Riserapporten kring odlad lax,¬†h√§lsa och klimatavtryck
  • Laxfoder ‚Äď h√•llbarhet,¬†Trygve Berg Lea, Sustainability Manager Skretting
  • Laxlus,¬†Lone Flyvholm, Sj√łmat Norge
  • Fr√•gor kring odlad lax

14:15 - 14:20 Paus

14:20 - 14.45 Representanter från Miljö och jordbruksutskottet beskriver sitt perspektiv på den blå livsmedelskedjan

14:45 - 15:00 Summering

Anmälan sker till kansli@fiskbranschen.se. Sista anmälningsdag är den 8 mars. 

V√ĄLKOMMEN!

Fler branschnyheter

Brexit höjer räkpriser och stoppar Bohuslänska fiskare

Janne Jansson ombord på SD 578 Vikingö i Havstenssund skulle varit på räkfiske i Nordsjön, men får ligga i hamn och vänta på att engelsmännen och EU kommer med Norge om fisket. Brexit kastar sig skugga över svenska yrkesfiskare.

Källa: Bohusläningen

Janne Jansson och fartyget SD 578 Vikingö brukar ligga på norskt räkvatten en månad om året. Bild: Lasse Edwartz

‚Äď Vi brukar fiska p√• norskt vatten i Nordsj√∂n varje √•r med b√∂rjan i vecka 5. Men nu √§r det stopp och vi tj√§nar inte en krona. Hade allt varit som vanlig hade v√•r kvot r√§ckt till en m√•nads fiske d√§r upp, s√§ger r√§kfiskaren Janne Jansson.

‚Äď Vi f√•r inte heller fiska uppe i norra Skagerak, eftersom det √§r norsk vatten d√§r ocks√•.

Situationen är den samma för fiskefartygen Atlantic i Grundsund och Nautic i Kungshamn, som fungerar som räktrålare.

Svenska fiskare har i många år bytt vatten med Norge och fått ett antal ton i räkkvot att fiska på i norskt vatten i Nordsjön. Eftersom räk- och kräftfiske är det numera viktigaste fisket för norra Bohusläns kustnära fiskare, blir de extra påverkade av att fiskeförhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge har hängt upp sig.

l tv√• veckor har svenska r√§kb√•tar v√§ntat p√• att b√∂rja r√§kfisket p√• norskt vatten och inte finns det n√•got att h√§mta inne i Kosterfjorden eller runt V√§der√∂arna heller ‚Äď √§nnu.

‚Äď R√§kan har inte kommit hit in √§nnu och f√∂r att samla sig, konstaterar skaldjursfiskaren Charles Olsson i Grebbestad som i decennier varit en f√∂redragande kraft n√§r det g√§ller fiskarek√•rens egen f√∂rvaltning av r√§kfisket i Kosterfjorden.

Det brukar annars vara nu som den romstinna räkan samlar sig inne i Kosterfjorden.

‚ÄĚTr√•lare som f√•ngar fisk drabbas om f√∂rhandlingarna drar ut p√• tiden‚ÄĚ

För fiskets kunder kan resultatet av uteblivet fiske för ett 20-tal räkbåtar som brukar gå ut i Norska Nordsjön bli dyra räkor. För yrkesfiskarna hotar ekonomiska bekymmer. Halva räksäsongen på norskt vatten har passerat. Lösningen skulle kanske kunna vara, att man fångar räka långt ut på djupare vatten. Men de svenska skaldjurstrålare som brukar användas till fiske på norskt vatten är oftast mindre och då är tråldrag på djupt vatten besvärliga.

Men ekonomisk storpolitik och osämja mellan förhandlingsparterna kan slå ännu värre än så här.

‚Äď Ja, √§ven tr√•lare som f√•ngar fisk drabbas om f√∂rhandlingarna drar ut p√• tiden, konstaterar ordf√∂randen f√∂r Sveriges fiskare producentorganisation, SFPO, Peter Ronel√∂v Olsson.

Vad är det då förhandlingarna brutit samman om?

Jo, det handlar om olika tolkningar av rätten till naturresurser på Svalbard och om ett gammalt avtal från 1921 "Paristraktatet", som gäller olika länders tillträde till alla naturresurser på Svalbard.

Näringsdepartementets expert på det här, Karin Victorin, hjälper till att reda ut vad som hänt i förhandlingarna.

Brexit påverkar

F√∂re Brexit hade EU och Norge gemensamma best√•nd i Nordsj√∂n som reglerades av flera avtal ‚Äď Naboavtalet, Nordsj√∂avtalet och Skagerackavtalet. Sedan Storbritannien l√§mnat EU f√∂rhandlas fiskkvoterna i Nordsj√∂n mellan tre parter. Best√•nden √§r gemensamma f√∂r EU, Norge och Storbritannien. Kvoterna i Nordsj√∂n styr fisket i Skagerrak och Kattegatt och avtalen som f√∂rhandlas fram styr kvoternas storlek i Nordsj√∂n Skagerrak och Kattegatt. Tilltr√§de till varandras vatten ska f√∂rhandlas fram. Men Norge g√•r inte med p√• det, f√∂rr√§n kvoterna f√∂rhandlats fram.

‚Äď Samtidigt har EU och Norge olika syn p√• Svalbardsavtalet och nyttjandet av alla naturresurser d√§r f√∂r de l√§nder som undertecknat Paristraktatet. Det s√§ger att Norge har √∂verh√∂ghet √∂ver Svalbard, men att andra l√§nder har r√§tt att nyttja naturresurserna (allts√• inte bara fisk), ber√§ttar Karin Victorin.

Hon berättar också att Norge i år har beslutat att begränsa EU:s torskfiske i Svalbard, eftersom man anser att Parisavtalet inte gäller, utan att Norge har total suveränitet i Svalbard enligt Havsrätten (UMCLOS).

‚Äď Norge s√§ger att om EU inte g√•r med p√• de norska best√§mmelserna f√∂r torskfisket i Svalbard, t√§nker man inte f√∂rhandla med EU om tilltr√§de i Nordsj√∂n och Skagerrak.

Därför får inte bohuslänska räkfiskare tråla på norskt vatten.

Därför leder hårt fiske till att torskarna blir mindre

√Ėverfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk √§r exempel p√• n√•gra aktiviteter som i en del fall bidragit till att v√§xter och djur reducerats kraftigt och p√• vissa h√•ll utrotats. Ny forskning visar varf√∂r aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas b√∂rja reproducera sig allt tidigare.

Källa: LU

Det är forskare från Lund och Toronto som står bakom undersökningen som är gjord på fem olika arter av flicksländor. De har studerat hur olika miljöfaktorer påverkar när och vid vilken storlek sländorna blir könsmogna och börjar reproducera sig. I studien belyser forskarna också hur en faktor som många års hårt överfiske utanför Newfoundlands kust har fått direkta konsekvenser på torskens reproduktionsstorlek och ålder, vilket påminner om skillnaderna de ser hos flicksländorna.

‚Äď √Ėverfiskningen har resulterat i att torsken numera f√∂r√∂kar sig tidigare och vid mindre storlek, n√•got den tvingats till f√∂r att √∂verleva. Om den inte hade genomg√•tt den utvecklingen s√• hade den kanske helt fiskats ut och f√∂rsvunnit fr√•n vattnen utanf√∂r syd√∂stra Kanada, s√§ger Viktor Nilsson-√Ėrtman forskare vid Lunds universitet.

Bestående förändring

Den klassiska f√∂rklaringen till den mindre reproduktionsstorleken √§r att det √§r en direkt konsekvens av en h√∂gre d√∂dlighet till f√∂ljd av √∂verfiskningen. Men det tycks inte vara hela f√∂rklaringen, anser Viktor Nilsson-√Ėrtman och hans kollega Locke Rowe vid universitetet i Toronto. Till st√∂d f√∂r sin tes pekar de b√•da forskarna p√• att torsken i s√• fall borde ha √•terg√•tt till st√∂rre reproduktionsstorlek n√§r √∂verfiskningen upph√∂rde. Men s√• har inte skett.¬†

Ist√§llet pekar de p√• en annan f√∂rklaring till att torskarna blev mindre, och fortsatt √§r mindre. √Ėverfisket utanf√∂r Newfoundland kan ha lett till att torskbest√•ndet genomg√•tt en snabb, evolution√§r f√∂r√§ndring av artens tr√∂skelstorlek (den minsta storlek d√• en organism kan bli k√∂nsmogen och b√∂rja reproducera sig). Den mindre tr√∂skelstorleken bibeh√∂lls n√§r √∂verfiskningen upph√∂rde. Evolutionen har s√•ledes inte tagit ett steg tillbaka utan torskarna har fortsatt att fortplanta sig tidigare och vid en mindre storlek.

Läs mer...

"Supergod" lake bland sjöfiskar på uppgång

Flera fiskarter i de stora sj√∂arna √§r nu s√• starka att de klarar ett √∂kat fiske. Laken i V√§ttern h√∂r dit, och abborren i M√§laren. Men fisket av g√§dda l√§ngs √Ėstersj√∂ns kust b√∂r minska. G√§ddan hotas fr√•n tv√• h√•ll ‚Äď b√•de av spigg och av s√§lar.

Källa: Aftonbladet

Bestånden som stärkts och klarar mer fiske är sik i Vänern och Vättern, lake i Vättern, siklöja i Vättern och Mälaren, samt abborre i Mälaren och Hjälmaren.

Bedömningen görs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som utfärdar råd för de fiskbestånd som förvaltas nationellt. Men det är oklart vad förbättringen beror på. SLU arbetar med att ta fram metoder som ger mera förståelse.

‚Äď Det har inte varit j√§ttestora, snabba f√∂r√§ndringar, s√§ger dock G√∂ran Sundblad, forskare p√• SLU.

Laken är den enda torskfisken i våra stora insjöar. Nu ökar beståndet i Vättern, och SLU-forskaren Göran Sundblad rekommenderar lake för matbordet. Foto: Janerik Henriksson, TT

Forskarens favorit

Bland de positiva trenderna lyfter han själv fram laken, som är den enda torskfisken i Sveriges stora insjöar.

‚Äď Det √§r en fisk man har sv√•rt att f√• avs√§ttning f√∂r. Det √§r synd, f√∂r den √§r supergod, s√§ger G√∂ran Sundblad och rekommenderar stekta kotletter av lake.

‚Äď En lite bortgl√∂md art, som varit viktig tidigare som husbehovsfisk, till√§gger han.

Siken är ett specialfall. Den omfattas inte av Sveriges undantag från EU-reglerna om fisk med höga dioxinhalter. Undantaget gör det möjligt att sälja exempelvis strömming, lax eller röding med dioxinnivå över EU:s gränsvärde. Men för sik måste varje enskild fångst testas, vilket givetvis begränsar yrkesfisket.

Läs mer...

Kronprinsessan och utrikesministern deltar på digitalt Antarktis-symposium

Tisdagen den 23 februari deltar H.K.H. Kronprinsessan Victoria och utrikesminister Ann Linde på ett digitalt symposium om Antarktis ekosystem i ett förändrat klimat och Sveriges roll som ordförande för Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR).

Källa: Havs- och vattenmyndigheten
Foto: Anna-Lena Ahlström, Kungliga Hovstaterna

Kronprinsessan utsågs 2016 till en av 17 ambassadörer för arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål. Sedan 2019 ingår Kronprinsessan i alumnigruppen för Agenda 2030. Som alumni fortsätter hon att särskilt fokusera på hållbarhet, havs- och fiskefrågor.

Under symposiet diskuteras bland annat vad som ligger till grund för den svenska närvaron i Antarktis samt hur de största utmaningarna för hållbar förvaltning ser ut idag. Föreläsarna ska även prata om hur svensk forskning bidrar till ekosystembaserad förvaltning av Antarktis.

‚Äď Syftet med symposiet √§r att v√§cka intresse f√∂r och belysa svensk Antarktisforskning. Vi vill ocks√• √∂ka f√∂rst√•elsen f√∂r hur forskning och f√∂rvaltning av Antarktis h√§nger ihop, s√§ger Jakob Granit, generaldirekt√∂r vid Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och nybliven ordf√∂rande f√∂r CCAMLR, Kommissionen f√∂r bevarande av marina levande tillg√•ngar i Antarktis.

Läs mer...

Str√∂mmingen i √Ėstersj√∂n ska f√• √∂kat skydd

Ett brett √•tg√§rdspaket som inneh√•ller allt fr√•n att se √∂ver fredningsomr√•den och tr√•lgr√§nser till att ta fram ny kunskap ‚Äď det presenterar nu Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Syftet √§r att ge sillen/str√∂mmingen i √Ėstersj√∂n, Bottenhavet och Bottenviken √∂kat skydd.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

HaV konstaterar att det finns ned√•tg√•ende trender i best√•nden av sill/str√∂mming i centrala √Ėstersj√∂n. Det finns ocks√• en tydlig oro hos allm√§nheten, forskare och kustfiskare att det storskaliga fisket av sill/str√∂mming i √∂ppna havet lokalt utarmar best√•nden som leker och fiskas vid kusten.

‚Äď Ekosystemen i √Ėstersj√∂n √§r starkt p√•verkade. Men orsakerna till de ned√•tg√•ende trenderna f√∂r sill/str√∂mming √§r inte entydiga, det saknas tillr√§ckligt kunskapsunderlag. Det √§r n√•got vi vill √§ndra p√•, s√§ger Fredrik Arrhenius, utredare vid HaV.

Åtta åtgärder pågår och planeras

Totalt pågår och planeras åtta åtgärder, både inom förvaltning av fiskbestånden och inom kunskapsinhämtning. Några exempel:

‚Äʬ† f√∂rst√§rkt skydd av rekryterings- och uppv√§xtomr√•den

‚Äʬ† √∂versyn av tr√•lgr√§nser och tr√•lfiskeomr√•den

‚Äʬ† ett ut√∂kat och samordnat kustn√§ra provtagningsprogram

HaV ska också genomföra pilotprojekt för ekosystembaserad havsförvaltning. Stockholms skärgård och Bottenhavet är två av de planerade pilotområdena.

‚Äď H√§r ska vi unders√∂ka str√∂mmingens roll f√∂r ekosystemet, men √§ven dess samh√§llsekonomiska, sociala och kulturella betydelse i de lokala kustsamh√§llena, s√§ger Fredrik Arrhenius.

Läs mer...

Annonsera i vår tidning

Om du vill nå de företag som jobbar och verkar inom fiskerinäringen så är det i Svensk Fisknäring du skall annonsera.

Vår tidning når alla fiskare, fiskgrossister och detaljister. Förutom dessa yrkesgrupper så distribueras tidningen också till inköps-ansvariga, storkök, beslutsfattare med flera.

Mottagare som på ett eller annat sätt är intresserade av, och involverade i fiskenäringen. Totalt trycker och distribuerar vi ca 2000 tidningar per nummer.

Dessutom får ytterligare ca 3000 mottagare en digital version av tidningen samt detta digitala nyhetsbrev som utkommer mellan tidningsutgåvorna.

Ring eller maila oss för mer information om hur vi kan hjälpa er att nå rätt kunder.

Lotta Björkman, 0768-91 86 46, Lotta@fiskbranschen.se

Arbetar du med fisk & skaldjur?

Prenumerera på bransch-tidningen Svensk Fisknäring

Om du inte får papperstidningen i dag men arbetar med fisk & skaldjur i någon form, kan du enkelt skicka oss ett mail med namn, adress och vad du arbetar med till info@sjomatsframjandet.se så får du kommande nummer hem i din brevlåda.

Till övriga som är intresserade skickar vi gärna tidningen i digital form via detta nyhetsbrev.

Sjömatsfrämjandet

Fiskhamnen, Göteborg
Sweden

Ansvarig utgivare:

Roger Thilander, GFA

SHARE FORWARD

Du har fått detta nyhetsbrev för att du tidigare lämnat din e-postadress till oss. Vill du inte längre ta emot några fler nyhetsbrev kan du klicka på länken nedan.

Unsubscribe