– Vi brukar fiska på norskt vatten i Nordsjön varje år med början i vecka 5. Men nu är det stopp och vi tjänar inte en krona. Hade allt varit som vanlig hade vår kvot räckt till en månads fiske där upp, säger räkfiskaren Janne Jansson.
– Vi får inte heller fiska uppe i norra Skagerak, eftersom det är norsk vatten där också.
Situationen är den samma för fiskefartygen Atlantic i Grundsund och Nautic i Kungshamn, som fungerar som räktrålare.
Svenska fiskare har i många år bytt vatten med Norge och fått ett antal ton i räkkvot att fiska på i norskt vatten i Nordsjön. Eftersom räk- och kräftfiske är det numera viktigaste fisket för norra Bohusläns kustnära fiskare, blir de extra påverkade av att fiskeförhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge har hängt upp sig.
l två veckor har svenska räkbåtar väntat på att börja räkfisket på norskt vatten och inte finns det något att hämta inne i Kosterfjorden eller runt Väderöarna heller – ännu.
– Räkan har inte kommit hit in ännu och för att samla sig, konstaterar skaldjursfiskaren Charles Olsson i Grebbestad som i decennier varit en föredragande kraft när det gäller fiskarekårens egen förvaltning av räkfisket i Kosterfjorden.
Det brukar annars vara nu som den romstinna räkan samlar sig inne i Kosterfjorden.
”Trålare som fångar fisk drabbas om förhandlingarna drar ut på tiden”
För fiskets kunder kan resultatet av uteblivet fiske för ett 20-tal räkbåtar som brukar gå ut i Norska Nordsjön bli dyra räkor. För yrkesfiskarna hotar ekonomiska bekymmer. Halva räksäsongen på norskt vatten har passerat. Lösningen skulle kanske kunna vara, att man fångar räka långt ut på djupare vatten. Men de svenska skaldjurstrålare som brukar användas till fiske på norskt vatten är oftast mindre och då är tråldrag på djupt vatten besvärliga.
Men ekonomisk storpolitik och osämja mellan förhandlingsparterna kan slå ännu värre än så här.
– Ja, även trålare som fångar fisk drabbas om förhandlingarna drar ut på tiden, konstaterar ordföranden för Sveriges fiskare producentorganisation, SFPO, Peter Ronelöv Olsson.
Vad är det då förhandlingarna brutit samman om?
Jo, det handlar om olika tolkningar av rätten till naturresurser på Svalbard och om ett gammalt avtal från 1921 "Paristraktatet", som gäller olika länders tillträde till alla naturresurser på Svalbard.
Näringsdepartementets expert på det här, Karin Victorin, hjälper till att reda ut vad som hänt i förhandlingarna.
Brexit påverkar
Före Brexit hade EU och Norge gemensamma bestånd i Nordsjön som reglerades av flera avtal – Naboavtalet, Nordsjöavtalet och Skagerackavtalet. Sedan Storbritannien lämnat EU förhandlas fiskkvoterna i Nordsjön mellan tre parter. Bestånden är gemensamma för EU, Norge och Storbritannien. Kvoterna i Nordsjön styr fisket i Skagerrak och Kattegatt och avtalen som förhandlas fram styr kvoternas storlek i Nordsjön Skagerrak och Kattegatt. Tillträde till varandras vatten ska förhandlas fram. Men Norge går inte med på det, förrän kvoterna förhandlats fram.
– Samtidigt har EU och Norge olika syn på Svalbardsavtalet och nyttjandet av alla naturresurser där för de länder som undertecknat Paristraktatet. Det säger att Norge har överhöghet över Svalbard, men att andra länder har rätt att nyttja naturresurserna (alltså inte bara fisk), berättar Karin Victorin.
Hon berättar också att Norge i år har beslutat att begränsa EU:s torskfiske i Svalbard, eftersom man anser att Parisavtalet inte gäller, utan att Norge har total suveränitet i Svalbard enligt Havsrätten (UMCLOS).
– Norge säger att om EU inte går med på de norska bestämmelserna för torskfisket i Svalbard, tänker man inte förhandla med EU om tillträde i Nordsjön och Skagerrak.
Därför får inte bohuslänska räkfiskare tråla på norskt vatten.
|